söndag 26 januari 2014

Jag - en pelargontant!

Pelargon
Det är något speciellt med pelargoner som jag misstänker har något med åldern att göra, inte pelargonernas ålder utan min egen. Om någon hade frågat mig för 20 år sedan vad jag tyckte om pelargoner så hade jag förmodligen svarat "inte alls, det är ju en ful tantblomma!" Men livet går vidare och nu sitter jag här med en källare full med fula övervintrade pelargoner.

Övervintrade pelargoner

...och ett och annat fikon

Varje år så tänker jag att det här kommer inte att gå - "just i år kommer pelargonerna att dö i källaren" - men månaderna går, sommaren kommer och än en gång har dessa "tantblommor" visat mig vilken enorm livskraft de har! OCH vad vackra de är!
Önskar er alla en skön söndagskväll med eller utan pelargoner!

4 kommentarer:

  1. Man kan väl ändra sig! När som helst och hur många gånger som helst!
    Tack för hälsningen och snälla ord hos mig!
    Hälsningar
    Katarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Katarina! ja, det är ju det som är så spännande här i livet, det står aldrig still :-)

      Radera
  2. Ha ha, det är definitivt åldern Cathrine! Jag har ingenstans att låta min övervintra här i lägenheten, men varje år skaffar jag nya, älskar dem - för 10 år sen hade jag vägrat köpa några. Barnen tycker att de är asfula, så det är väl som det ska...:)!
    Kram /Mona

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Mona det är väl bara att inse det... :) Kram

      Radera

Tack för att du tar dig tid att lämna en kommentar. Det värmer!