40-tal i mitt 60-talshus

Hej på er mina bloggläsare där ute! Finns ni kvar? Senast jag hängde här på bloggen var i somras när stenprojektet i trädgården äntligen blev klart. Nu kastar jag mig in, så här i sista skälvande stunden av 2017.
Många av er "träffar" jag på instagram varje vecka men jag är osäker på om det finns några kvar här som inte har instagram. Finns du? Du får gärna ge mig en hint.

Bloggen ligger mig varmt om hjärtat och jag vill inte släppa den även om det är långt mellan inläggen. Projekt med före- och efterbilder brukar vara roligt att läsa, tycker jag själv, så därför är det just ett sådant inlägg som kommer idag.

Vi har bott i huset i drygt sju år nu och det sägs ju att saker och ting sker i 7-årscykler. Detta cykelfenomen smög i gång tidigare höstas då en ny kudde och lampa flyttade in i vardagsrummet. Nu har det spridit sig till en vägg i hallen där jag faktiskt redan när vi flyttade in hade idéer om just den väggsnutten där stringhyllan är uppsatt. Då var det dock enklast att måla den vit som resten av väggarna i huset. Mellandagarnas vila, samt att jag önskade mig hantverkshjälp i julklapp av maken, har gjort att vi nu skred till verket. Att tapetsera. Valet av tapet är ingen impulshandling - den har jag spanat in i drygt 10 år - så jag kan nog säga att jag är säker på att mitt val kommer att hålla länge för min smak!😄

Denna vy i hallen kanske ni känner igen...

...och även denna vy, kan jag tro

Maken som gör hantverket åt mig 💓

Tapeten då?
Jo, det är Mediterranea av den italienska designern Piero Fornasetti. Tapeten designade han i slutet av 40-talet och är ett svart-vitt grafiskt repeterande mönster av medelhavshus där vissa kupoler skimrar i guld. Stringhyllan lanserades faktiskt 1949 så nu kan man väl säga att de båda är i samklang med tiden.

Och dominoeffekten av tapetseringen kommer som ett brev på posten - kobran och de andra prylarna får avstå sina platser till förmån för mer passande...

Än så länge är det glest i hyllan, vilket känns befriande. Dessutom har jag tänkt att det är tapeten som får spela huvudrollen tillsammans med en stram och minimalistisk stringhylla. Vi får väl se hur länge det varar...
Stolen kommer jag att byta ut så småningom. En pall i krom och svart tror jag skulle harmonisera fint.

Nu vill jag önska er alla ett riktigt 

Gott Nytt År.

Cathrine 💖

En passande string

Jag tror inte att jag kan kalla mig för shopoholic och ni som följer mig vet vart jag går om jag är sugen på något nytt - källaren! Där finns mina samlade loppisfynd i form av glas, vaser, krukor, lampor och en och annan möbel. Prylar som jag helt enkelt har samlat på mig under hela mitt liv. Nej, det är snarare tvärtom Jag funderar så länge att sakerna hinner gå ur sortimentet innan jag lyckas bestämma mig. Men ibland slår jag till direkt och även denna gång hittade jag (som när jag hittade ljusstakarna) en oundviklig liten sak när jag var och handlade mat i min mataffär. Nämligen denna lilla burk med snören som var som gjord för min stringhylla!

Ni kanske förstår att jag inte behövde någon betänketid denna gång? :)

Hallen

I hallen, bredvid öppningen till köket, har vi en griffeltavla som har utvecklat sig till en gästbok - framförallt till ungdomarnas "I was here tavla". Riktigt roligt tycker jag!

Den andra sidan får väl kallas retrohörnet med en blandning av stringhyllan, kobratelefonen och en orange plaststol a´la 70-tal.

Muminmamman är min förebild. Tänk om man vore lika klok som henne!