Nyårsdagen - en dag för eftertanke

Nyårsdagen
Den första dagen på ännu ett nytt år
Se bakåt, se framåt
Vad har jag åstadkommit, vad vill jag åstadkomma?
Vem är jag? Vem vill jag vara?

Frågor utan svar, frågor som ger upphov till fler frågor...

Ja, så kan jag summera denna nyårsdag, en dag som lockar till existentiella funderingar om livet, stort som smått. Kanhända att jag blev extra påverkad när jag bestämde mig för att omstrukturera och sortera bland alla mina tusentals foton och hamnade 7-8 år bakåt i tiden då vi precis hade flyttat in i huset och barnen var betydligt yngre. Då är det lätt hänt att man trillar dit på nostalgiska tankar över tiden som flytt. Jag vet att var sak har sin tid, det är som det ska vara och jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt, men ibland måste man bara få hänge sig över flydda år och dagar och känna en saknadens vemod. Nyårsdagen är en dag som gjord för det!

Något som jag däremot inte känner vemod över är trädgårdens utveckling sedan vi flyttade in. Tvärtom. När jag gick igenom de gamla bilderna så inser jag att vi faktiskt har åstadkommit en hel del. Jag tycker själv att jag är en oerfaren trädgårdsarbetare men när jag ser vad vi faktiskt lyckats åstadkomma under de åren som vi har bott här så kan jag inte säga annat än att jag är både glad och nöjd över våra prestationer.

Bilden nedan är en av de första som jag tog, våren då vi flyttade in. Skiffern fanns här från början och inspirerade mig till att skapa en medelhavs-piazza nedanför balkongen. Jag röjde ogräs och kirskål, planterade lavendel, silverpäron och rosor och så småningom fyllde vi ut med gatsten.

Så här såg det ut våren 2010 när vi flyttade in

...och så här såg det ut i somras, efter vårt stora stenläggningsarbete

Lavendeln planterade jag första året

 ...och senare tillkom både silverpäron och rosor. Piazzan fyller jag med pelargoner, fikon och olivträd under sommaren.

 Vid entrén växte en stor hängande oxbär. Det tog några år innan jag "vågade" gräva bort den...

Och jag ångrar inte en sekund att jag ersatte den med en japansk lönn! De här bilderna tog jag i höstas och den är magnifik i sin färgprakt!

Under lönnen har jag under flera års tid planterat hasselört och ormöga

När jag ser denna bild så tror jag knappt att det är sant. Såg det ut så här? En sockertoppsgran som skymde fasad och fönster och en rhododendron-djungel på det!

 Vi sparade två rhododendron och beskar dem som små japanska träd. På den frilagda ytan lade vi singel och anlade en cykelparkering.

Ja, det blev en liten tillbakablick på några av de trädgårdsprojekt som vi genomfört under åren. Ibland behöver jag påminna mig själv om det som faktiskt blir av för annars kan jag lätt hänfalla åt att bara se det som är ogjort...

Blogga två dagar i rad?? Jag får hoppas att det är ett gott omen för 2018! 

En fin början på året önskar jag dig!
☆

Cathrine

Fortsättningen på semesterarbetet i trädgården

Ja, denna semester blev "sommaren vi valde att lägga tid på trädgårds- och husprojekt". Och det är inte fy skam det heller. En trädgård blir ju som bekant aldrig klar, vilket egentligen är själva grejen med trädgård (i alla fall för mig); att den erbjuder en plats för skapande och livgivande processer som aldrig sinar. En plats för livskvalitet och glädje. Även om det ibland innefattar tungt arbete och upp- och nedgångar i växtlighet och väder man inte styr över. Som livet helt enkelt.

Här kommer en bildberättelse från där jag slutade vid förra inlägget. Nämligen arbetet med gatstenen och skifferplattorna runt lavendelrabatten, och som nu fortsätter framåt i trädgården. Bered dig nedan på en bildkavalkad hur det såg ut under arbetets gång och hur det sedan blev.

Hit hade vi kommit för några veckor sedan
...sedan blickade vi framåt

Skifferplattorna ska lyftas och flyttas in mot mitten av gången och rosenbågen,

och gatstenen ska fortsätta att fylla ut området nedanför balkongen

Så vi kör på! Jag är stenframbärare och maken är stenläggare.

Vi passade även på att gräva ner ett rör som vi kan lägga elkabel i till utebelysningen på spaljén.

Åh, herregud hur det såg ut!

Belöningen kom dock så småningom...

Det var värt varenda minut, timma och vecka! Jag är så himla nöjd och lycklig över resultatet!

Äntligen igång med ett trädgårdsprojekt

Startskottet har gått för ett efterlängtat trädgårdsprojekt, nämligen att gräva fram och lyfta upp skifferplattorna, och fylla på med gatsten runt lavendelrabatten. Marken sjunker och gräset tenderar att växa över skiffret för att sedan ivrigt fortsätta sin väg in i rabatten. Något jag ogillar skarpt. Jag har länge längtat efter att få sätta igång detta projekt (läs: att maken ska få tid). Gatstenen har legat på hög och bara väntat på att få läggas!

Inte fint när det inte finns någon tydlig början och slut på rabatt och gräs och synd på de vackra skifferplattorna som knappt syns...

Och plötsligt händer det! Tid, lust och ork sammanstrålar.  Jag drar skottkärror till och från platsen och maken tar hand om de tunga lyften...

 ...och hantverket att lägga sten.

Och jag kan inte bli annat än imponerad av det fina arbetet han gör!

Fortsättning följer...

Önskar dig kära bloggläsare en fin början på juliveckan!

Cathrine

Långt mellan inläggen och projekten, men tillslut så...

Tid är ju egentligen det enda vi har gott om - men de flesta av oss har fullt upp med att prioritera vad vi ska använda vår tid till, och sedan fördela den mellan det vi "måste" göra (eller tror oss måste göra) och det vi "vill" göra!

På min "vill-sida" ligger alltid trädgårdsprojekten. På makens sida däremot ligger de oftast  på "måste-sidan" :) men därmed inte sagt att han inte hjälper mig med det som jag inte klarar av själv! Förra helgen hjälpte han mig med mina efterlängtade plåtkanter och min likaså efterlängtade odlingslåda, även den i plåt. Han har införskaffat, böjt, svetsat och monterat plåt så att det står härliga till.

Nedan ser ni resultatet och jag är så himla nöjd! Den nya spaljéhörnan börjar blir trädgårdens finaste hörn! Lite mer växter till våren och sen är den klar! Det tog några år men det var väl värt att vänta på, som man säger i en klassisk reklamfilm.

Plåtkanterna är klippta i remsor, (beställda och klippta hos en smed) tjockleken är ca 2 mm och bredden ca 150 mm. Lådan är tillverkad av en 4 mm tjock plåt på 1x2 meter och är ca 330 mm bred (alltså hög) och svetsad i hörnen. Lådan har jag tänkt att använda som en växtbarnkammare där jag kan odla, dra upp och vinterförvara växter. Just nu har jag grävt ner krukor med lavendel som får bo där - på vänt - under vintern till vårens projekt.

Det var i sista minuten som projektet blev klart för det kändes som om förra helgen var den sista riktigt stora trädgårdshelgen innan kylan och mörkret gjorde sitt inträde. Jag passade också på att plockade ner Ingrid Marie-äpplena för vinterförvaring i källaren

Jag tömde även de sista krukorna med sommarsäsongens växter så nu är jag verkligen redo för höstens "inpuppning". Men först ska jag fira Allhelgonahelgen och tända ljus för de som inte längre finns med oss.

Frid vare med er! 

Spaljéprojektet är klart!

Visst är det en härlig känsla när projekt äntligen blir klart! Tanken har funnits i flera år att vi måste göra något åt ”hålet i häcken”. Men ni vet detta med tid och olika prioriteringar man måste göra som hus- och trädgårdsägare… men tillslut så händer det och då känns det dubbelt så roligt när det äntligen blir av och dessutom färdigställt. De senaste helgerna har maken och jag snickrat, målat och monterat och tradaaaaaa....... här är resultatet: 

Där står den nu, spaljén, och döljer hålet i häcken och grannfastighetens bilparkering. Nästa steg är en rostig stålkant runt rabatten och fler bambuplantor. Nu har jag ju också ett gyllene tillfälle att proppa ner massor av vårlökar i den halvtomma rabatten!

Översiktsbilder och före- och efterbilder är alltid så roligt och informativt tycker jag, så här kommer de. Först hur det såg ut före med den risiga häcken bakom de befintliga bambuplantorna (dock efter att jag grävt bort irisarna, de ser ni här).

Och sedan hur det blev.

Känns som en annan värld tycker jag. Helt plötsligt så ser man att det är bambu som står där och kontrasterar mot det svarta


På min sida spaljén…

 …och på grannens sida.

 Jag måste säga att  grannens bilparkering också fick ett lyft! Win-win med andra ord! :)