Välkommen då, november, till mitt vardagrum

Känner mig redo för november. Hur man nu kan vara det, undrar nog många, inklusive jag själv. En bidragande orsak kan nog vara den långa och milda hösten som i princip varit och fortfarande stundtals är, som en sensommar - vilket har lockat till grävande i trädgården med reafyndade perenner och lökar på varje lediga stund. Det tar liksom aldrig slut, vilket ju är härligt i sig men nu känner jag att jag behöver vila mig lite och "typ bara hänga i soffan" över en bra film, för om november tänker svischa förbi lika snabbt som oktober så är vi snart inne i julruschen och innan dess behöver man ju vila upp sig lite.. eller hur? :)

Under dagens ljusa timmar njuter jag av våra stora fönster i vardagsrummet som låter ljuset flöda in mellan vildvinet på balkongen utanför. Favoritfåtöljerna, designade av Karin Mobring för Ikea på 70-talet, hittade jag på kommunens återbruksloppis strax efter att vi hade flyttat in i huset. Dess loungestil är som gjorda för de låga fönstren och det känns som de alltid har stått där.

När skymningen faller tänder jag jordgloben, också ett fynd från återbruksloppisen, liksom skrivbordslampan, serveringsvagnen, de gröna vaserna och även det fyrkantiga soffbordet i glas är. Loppis och återbruk när det är som bäst!

Läste någonstans att vinterns hetaste inredningstrend är tavelväggen - då får jag väl känna mig lite trendig och inne då... ;)  Om jag börjar se mig om på väggarna hemma hos oss så tror jag bestämt att jag har en förkärlek till starka och uttrycksfulla porträtt. Min senaste tavla (bilden längst ner till vänster) gillar jag extra mycket. Ett starkt kvinnoporträtt. Helt i min stil.

Hur ser din november ut?

Höstfix inne och ute

Fokus börjar så sakteligen gå från ute till inne. Under våren och sommaren försummar jag det mesta inomhus till förmån för utomhuslivet i trädgården. Men nu när kvällarna allt mer tillbringas inomhus börjar längtan efter lite "piff" i inredningen. Att handla nya "säsongsvaror" är inte riktigt min grej. Tycker att den konsumtionshysterin är just hysteri! Men det utesluter ju inte att jag inhandlar några nya saker då och då :) (även om jag hittar det mesta i min källare).

Så till mina tomma krukor inhandlades det ett stycke murgröna och en kruka plättar i luften (få se hur länge jag lyckats hålla liv i dem. När det kommer till inomhusblommor är jag ingen vän av vattning).

Till min stora förvåning kom jag också hem med en mönstrad löpare till matbordet - högst ovanligt när det gäller mig. Oftast ligger där bara en svart enfärgad eller någon klassisk variant med schackrutor eller gåsöga. Men det var något med mönstret, formerna och färgerna (svart botten i alla fall:) som gjorde att jag föll för den. Den känns som en blandning av både 60- och 70tal och lite allmoge däremellan. Jag blev i alla fall glad när jag såg den och nu pryder den sin plats där på matbordet i vardagsrummet.

Dock har jag inte övergivet trädgården ännu. Blommorna på trappen fick en liten ansiktslyftning med hjälp av lite gräs och cyklamen som gifte sig vackert med färgerna på kärleksörten som redan stod där.

Någon som behöver en rejäl ansiktslyftning däremot är trappen i sig (verkar bli makens nästa renoveringsjobb... :)). Nog för att mossa är charmigt men kanske inte inväxt i trappan.

Den tomma järnkrukan fick också en liten ny Hebe-vän.

Ja, då kan väl hösten komma smygande både inne och ute även om jag gärna ser att brittsommaren fortsätter ett tag till.

Slow cleaning

Idag har jag kommit på ett nytt begrepp (som säkerligen inte på något vis är nypåfundet. Det är sällan något är nytt under solen) eller snarare så har jag satt ord på hur jag funkar när solen skiner. Då, när många drar till stranden eller till något mysigt café får jag istället energi och lust att tvätta, städa och vädra - speciellt kombon sol och vind, då tänker jag, 'vilken perfekt dag att tvätta sängkläder och handdukar på - lakanen som fladdrar i vinden och allt är torrt till kvällen'. Det är här mitt nya begrepp som jag kallar "slow cleaning" kommer in. Det finns ju slow food, slow gardening och säkert en massa andra slow-aktiviteter, så varför inte slow cleaning!

Sådana här "slow cleaning-dagar" handlar inte om att "röjstäda" flera timmar i sträck utan snarare i ett långsamt tempo med inslag av fikastunder och andra trevligheter. Ni vet, solen, skiner, dörrarna står öppna och man passar på att ta med sig några kuddar till vädring när man ändå går ut och i förbifarten tar man också med sig blomman som man länge har tänkt att plantera om. Att hänga lakan i solen som sedan doftar sommarbris på kvällen är en ren njutning. Jag varvar helt enkelt inomhusstädning med  "utomhusstädning" och däremellan sätter jag mig en stund i solen och njuter.

Den nya bakgården kom väl till pass när krukväxterna fick komma ut på en liten sommarsemester kombinerad med ny jord och dusch.

Tyvärr infinner sällan dessa dagar när regnet öser ner och jag då tänker att man kanske skulle passa på att städa när det ändå regnar. Istället kan jag bli sittande i flera timmar och tänka att jag borde städa och tvätta... men ingenting händer!

Så det är bara att konstatera att jag är väderberoende. När solen skiner kan allt hända och allt blir så mycket lättare och roligare :)

En bukett från trädgården får avsluta dagen och städningen. Är jag ensam om att städa när solen skiner tro?

Kaffekalas från förr

Vet ni vad det bästa är med ett riktigt kaffekalas? Jo, det är att jag då plockar fram mina "tantkaffekoppar". Ni vet sådana där små, tunna som man drack kaffe ur förr i tiden - för jag misstänker att de flesta av oss dricker kaffe i muggar eller i stora latteglas. Tänk om jag hade serverat min mormor en caffé latte i ett glas när hon levde. Undrar vad hon skulle ha tänkt om det.

Ibland väljer jag faktiskt att dricka mitt vardagskaffe ur en kopp. Har jag bakat en kaka och det är eftermiddag och jag sitter i soffan så tycker jag nog att kaffet smakar godare ur en kopp jämfört med om jag arbetar i trädgården och tar mig en kaffepaus - då smakar kaffet extra gott i en muminmugg!

Jag väljer helt enkelt efter plats, humör och aktivitet. Hur gör ni? Föredrar ni kopp eller mugg? eller varierar ni som jag?

Grönt är skönt...

...även inomhus.

Ni som har följt mig ett tag vet nog att jag gillar grönt glas i alla dess former. Det har blivit en hel del loppisfynd under åren som jag har till förfogande när kreativiteten sätter in och jag får lust att flytta runt och skapa små stilleben lite här och där. Min skattkammare är källaren där sakerna kommer och går i ett ständigt kretslopp.

Idag bjuder jag på en liten bildkavalkad från matplatsen i vardagrummet med det gröna i centrum. Det slinker även med en annan grön goding; Stig Lindbergs tekopp Berså.

Ett rum och kök

Ett rum och kök räcker långt.
I köket dricker jag morgonkaffet, läser tidningen, bakar bröd, lagar mat, bloggar på datorn, dricker eftermiddagste, hjälper till med läxor, instagrammar på mobilen, äter mat, jobbar, ser TV på surfplattan, läser kokböcker, umgås, planerar, filosoferar... I köket ryms både vardagsrum, tv-rum och arbetsrum med hjälp av dagens små tekniska apparater. Så egentligen behöver jag bara ett kök och ett sovrum - förutom trädgården då förstås - räknar jag med den så behöver jag bara ett rum:)

Älskar verkligen mitt kök, att sitta med morgonkaffet vid fönstret och planera dagen eller stå vid arbetsbänken och knåda mitt bröd - små vardagliga saker som betyder så mycket.

Ett gammalt arkivskåp

Idag "nördar" jag in på detaljer. I vardagsrummets matsalsdel har jag ett gammalt arkivskåp i ek som jag fyndade för många år sedan på kommunens återbruk. I lådorna bakom jalusiet förvarar jag b.la. servetter och ljus - mycket praktiskt att ha det nära till hands vid matbordet. Jag älskar verkligen patinan på skåpet, de arbetade detaljerna, nyckeln och nyckelhålet. Ni vet, de där små tingen som förgyller i vardagen.

Ljuset, solen och livet

Vårsolens lite hårda ljus kastar sig in i vår matsal så här års och skapar dramatik mellan ljus och mörker. Dagarna blir längre och kvällarna blir ljusare, något som de flesta av oss nog går och längtar efter under den långa och mörka vintern. Men på senare år har jag märkt att det blir allt svårare att hänga med i ljusets återkomst. I samband med att vi ställer om klockan till sommartid infaller den stora vårtröttheten för mig. Då, när ljuset äntligen kommer tillbaka, trädgården börjar vakna och allt det ljuvliga börjar kan jag stundtals vakna på morgonen och önska att det vore kväll så att jag fick gå och lägga mig igen.... Nåväl, det går över och tills dess njuter jag ändå av allt som våren har att erbjuda av sol inne och sol ute.

Det har lovats sol och 15 grader varmt i helgen, så det blir något alldeles särskilt att se framemot. 

Med eller utan vårtrötthet önskar jag er alla kära bloggläsare en härlig vårhelg!

Brytpunkter

Brytningspunkter - från det ena till det andra, något slutar något börjar - för alltid med sig en slags tomhet och vemod, tankar om det som varit och det som skall komma. Julens slut är en sådan typisk brytpunkt; när den ska plockas ner i sina lådor igen. Simpelt - ja, det måhända. Handlingen i sig utlöser knappast någon existentiell kris men den för ändå med sig tankar om tidens gång, tankar som; ännu en jul har förflutit, hur blev den, uppfylldes mina förväntningar, uppfylldes andras förväntningar? Ja, listan kan göras lång om man nu vill fördjupa sig i julens väsen. Men brytpunkt innebär ju också något nytt, en ny början! Så vilka nya vårlökar ska jag fylla de tomma hyacintvaserna med? Det är väl en lagom utmaning så här i början på året! :)

 

Jag måste erkänna att jag lämnade kvar en julsak. Den vita stjärnan i vårt matrumsfönster. Mörkret har ju knappast gett vika än så januari ut hänger min "vinterstjärna" uppe.

En svävande ljusslinga över ljuslyktorna fick också vara kvar för att förgylla mörka januari.

Vissa blommor vill inte heller ge upp julen riktigt än. Min vackra amaryllis "Rio Negro" bjuder på en tredje stängel.

...och julen varar ju fram till påska. Julkaffet, som jag köpte till halva priset nu efter jul, står sig fram till juni så liiiiite till drar jag på det! :) Ni märker, jag har inte riktigt släppt taget om julen än, men det är faktiskt två dagar kvar till tjugonde knut!

Och precis på dagen idag så firar jag 1 år här på bloggen! Läs mer om mitt första bloggår i min årskrönika. En fin söndag till er alla kära bloggläsare!

Min julönskelista

Snart börjar den efterlängtade julledigheten då jag får ägna mig helhjärtat åt julen! Som att köpa gran, griljera skinka, baka bröd, koka knäck... ja ni vet - allt det där som vi alla tycker mer eller mindre om. Det viktigaste är, tycker jag, att var och en måste få göra på sitt eget sätt, inte vad man tror att andra förväntar sig. Finns tiden och orken så tycker jag att julförberedelserna är hur mysiga som helst - finns inte tiden och orken, ja,då gagnar det ingen att man far runt som en skållad råtta och är trött och irriterad. I år känns julen extra viktig för vi får hem vår dotter som i höstas började plugga på annan ort, långt hemifrån....och nu får jag äntligen rå om henne lite så här i juletider. Förutom att umgås med familjen så ser min julönskelista ut så här:

Långa frukostar med doft av kaffe, lussebullar och hyacinter,

 bokhäng i fåtöljen och TV-häng i soffan,

 glögg i mysbelysning,

.. och härliga promenader i omgivningarna.

 Vad har du för önskelista?